Vi stod vid Donaus flodbädd i Szentendre när den lilla fjärilen började cirkla omkring oss. Den cirklade och cirklade. Jag försökte hänga med med kameran. Det var en ovanlig fjäril och så sagolikt vacker. Ljus med vackert mönster. Jag sade: Tänk om den ändå ville sätta sig!
Den cirklade några varv till och satte sig sedan precis framför mig – som på beställning.
Nu tänkte jag: Men det är ju Amanda som vill säga att hon hälsar på oss denna dag och att hon minsann håller koll på var vi är!
Klart att det var så – Käraste Lilla Amanda
