Med lite fri tolkning så klarar jag nog temat som även är en tävling denna veckan hos Hedwig och VECKANS HUS.
Ett hus med mycket lust för mig är detta huset. Väldigt mycket lust! Jag älskade att vara på “Tången” som jag kallade det fast det egentligen heter GRÄVLINGTÅNGE. Så länge jag kan minnas var jag hos min faster och farbror så fort jag kunde. Från innan jag börjar skolan och sedan alla skollov.
Egentligen är detta huset skomakarbostället till en stor skogsgård men mangårdsbyggnaden finns inte kvar. Min farbror skötte skogen med mycket stor omsorg och jag har både kvistat och barkat stock ar.
1750 - Hemmansägare och nämndeman Gumme Persson ägde gården. Han kallades också för Gumme Gräfling. Nu vet jag att Gumme Persson är farmors morfars mormors far. Jag släktforskar ju.
Här sitter jag Sickan (riesenschnauzer), min faster och farbror i “Lövsalen” och fikar. Jag tror jag är 9-10 år.
Här sitter jag på stenmuren i min egen “lekstuga” med riktiga pinaler. Sickan vaktar förstås. Denna bilden finns med i en bok om lekstugor. Det var nämligen så att den författaren hittade min bild på Internet och ville ha den med i sin bok om lekstugor. Jag kan berätta att min lekstuga är den enklaste av alla i boken men för mig den mysigaste.
Här i denna boken är jag med.
Nu syns det inte riktigt på denna bilden men min faster var blomtokig och tog skott överaltt och planterade nedanför huset.
Här spelar min farbror dragspel efter dagens skogsarbete. Jag håller en kattunge i famnen – kanske är det min Jeppe. Min storasyster var på besök denna dag och Sickan är också med. Jag har alltid älskat djur. Hemma i Växjö fick jag inte ha djur men på Tången fanns häst, kor kalvar, får, lamm, höns, katter och Sickan samt sköldpaddan Lukas.
Det finns inget ställe i världen som fyller mig med sådan lust och värme – kärlek – som Tången. Det är det självklara lusthuset för mig.
Min forskning om GRÄVLINGTÅNGE.
Min farbror Henning var pappas närmast äldre bror bland sju bröder. Henning och Annalisa fick inga egna barn men för mig var de lika kära som mina biologiska föräldrar. Jag är mycket präglad av min tid på Tången.
Min faster och farbror sålde sin skogsgård när de blev äldre. En av de angränsande lantgårdarna köpte upp den. Där bodde min bästa kompis på den tiden. Nu är det hennes yngre syster som äger gården – tillika mamma till en mycket känd och duktig sångerska – Charlotte Perelli. Jag vet att Charlotte berättade om Grävlingetånge när hon var sommarvärd i radio.
Nu är själva huset dock avstyckat från skogsfastigheten och fick nya ägare från Malmö som hittade mina skriverier om Grävlingetånge på Internet och bjöd mig att besöka dem när jag var i trakten. Grävlingetånge finns i Linneryds socken numera Tingsryds kommun i Småland, Värend, Kronobergs län. Mina rötter kan jag följa bakåt till 1600-talet.
Denna bilden på skogen har jag tagit för några år sedan när vi körde igenom den.
Jag är glad för att jag fick tillfälle att skriva denna hyllning och kärleksförklaring.
4 comments:
En underbar kärleksförklaring, jag ryser.
Jag uppskattar att du tolkade uppgiften som du gjort. Det är alltför sällan vi visar vår uppskattning till dem som gett oss vår grund här i livet.
Men så roligt att de nya ägarna letade rätt på dig på nätet och kontaktade dig - de har minsann lika mycket att vinna på ett möte som du har!
Din lekstuga var fantastisk - tänk att vi skojar med barnen om att "när vi var små, då lekte vi minsann med pinnar och kottar"...
Fantasi, det är bar att ha, det!
Så fint bidrag! Jag känner igen mig i mycket, men tyvärr har jag knappt några bilder från min barndom. Men så roligt att se dina bilder med berättelser till, tack för att du delar!
Verkligen trevliga gamla bilder där jag förstår att du upplevt mycket lustfyllt. Ha dé!
Post a Comment